Regeringen har beslutat om en ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Med en nollvision som utgångspunkt är målet att varje barn ska ha en uppväxt fri från våld. En central del i strategin är att barn som utsätts för våld ska få det skydd och stöd de har rätt till och den behandling de behöver.
För socialtjänsten och andra verksamheter som möter våldsutsatta barn innebär strategin ett tydligt fokus på hela kedjan runt barnet – från att våld upptäcks och att skydd erbjuds till stöd, behandling och en tryggare vardag. Vi på Braliva välkomnar strategin och tittar närmare på hur vi kan fortsätta vara en starka länk i den kedjan.
Handlägger du barn i behov av placering i skyddat boende?
Sverige får en nationell strategi mot våld mot barn
Den nya strategin, En uppväxt fri från våld – Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, presenterades av regeringen i juli 2026. Strategin ska ange riktningen för det långsiktiga arbetet och omfattar alla former av fysiskt och psykiskt våld mot barn.
Regeringen formulerar fyra delmål:
- Våld mot barn ska förebyggas.
- Våldsutsatthet ska upptäckas.
- Utsatta barn ska få det skydd och stöd de har rätt till och den behandling de behöver.
- Barns rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses.
Det tredje delmålet är särskilt relevant för socialtjänsten och verksamheter som möter barn när behovet av skydd redan har uppstått. Regeringen pekar här ut tre prioriteringar:
- bättre tillgänglighet till och samordning av skydd, stöd och behandling
- ökad delaktighet och bättre möjligheter att möta varje barns individuella behov
- samt ökad kunskap om verkningsfulla metoder och arbetssätt
Skydd behöver vara mer än en säker plats
För ett barn som har levt med våld kan behovet av en akut säker plats vara avgörande – där har skyddade boenden länge spelat en avgörande roll. Men regeringens strategi tydliggör samtidigt vikten av att se hela barnets situation.
Skyddet behöver därför vara början på något mer.
Barn kan behöva stöd för att bearbeta sina erfarenheter samtidigt som det behöver finnas förutsättningar för en fungerande vardag. Skola eller förskola, fritid, relationer, vårdkontakter och möjligheten att känna trygghet och förutsägbarhet är viktiga delar av tillvaron även under en placering.
Det innebär att ett fungerande skydd runt barnet kan behöva omfatta flera delar:
- fysisk trygghet och individuellt anpassad säkerhetsplanering
- möjlighet att komma till tals och förstå vad som händer
- kontinuitet i skola eller förskola
- stöd utifrån barnets erfarenheter och individuella behov
- möjlighet till lek, fritid och sociala relationer
- samordning mellan socialtjänst, boende, skola, vård och andra berörda aktörer
Regeringen lyfter också bristande samordning som ett problem. När flera verksamheter behöver ge insatser till samma barn finns en risk att stödet försenas eller inte blir tillräckligt sammanhållet. Den här insikten har vi på Braliva länge haft med oss och att samarbeta med involverade aktörer, såsom vårdgivare och skolor, har varit en självklar del i arbetet.
Barnet är en egen rättighetsbärare
En viktig utgångspunkt är att barn som placeras i skyddat boende tillsammans med en förälder inte enbart är medföljande till en vuxen med behov av skydd. Barnet har egna erfarenheter, rättigheter och behov.
I strategin framhålls därför barns rätt till information och delaktighet. Regeringen konstaterar samtidigt att barn i vissa fall har varit osynliga i myndigheters dokumentation, bedömningar och beslut, trots att deras situation varit känd.
För barn i skyddat boende pekar regeringen särskilt på behovet av att utveckla arbetssätt som stärker barns delaktighet. Att lyssna på barnet, ge information anpassad efter ålder och mognad och skapa möjlighet att uttrycka egna behov blir därmed en del av själva skyddsarbetet.
Här kan du läsa mer om tidigare lagändringar som stärkt barns rättigheter i skyddat boende.
Obruten skolgång för barn i skyddat boende prioriteras
I samband med den nya strategin har regeringen också gett Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att stärka arbetet för en obruten skolgång för barn i skyddat boende.
Det är en viktig del av helhetsperspektivet. Ett barn kan behöva lämna sitt hem mycket snabbt, ibland också sin skola, sina vänner och andra trygga sammanhang. Samtidigt kan en fungerande skolgång bidra med både kontinuitet och struktur under en omvälvande period.
Ett skydd som utgår från barnets bästa behöver därför inte bara minska risken för fortsatt våld. Så långt det är möjligt behöver det också skapa förutsättningar för barnet att fortsätta vara barn.
För att bidra till en obruten skolgång behöver skyddade boenden därför ha tydliga rutiner för barnets övergång till en ny förskola eller skola. Det handlar om att ta hänsyn till barnets och förälderns önskemål samtidigt som säkerheten säkerställs, att relevant information och tidigare betyg följer med så att undervisningen kan fortsätta på rätt nivå samt att följa upp skolstarten för att säkerställa att övergången fungerar för barnet.
Samverkan är avgörande för att skyddet ska fungera
Ingen enskild aktör kan ensam tillgodose alla behov som ett våldsutsatt barn kan ha. Socialtjänsten har en central roll, men runt barnet kan också skyddat boende, förskola eller skola, hälso- och sjukvård och andra verksamheter behöva bidra.
Regeringens strategi understryker att barnets behov ska styra vilka verksamheter som behöver samverka och hur samverkan ska utformas.
Det ställer också krav på verksamheter som tar emot barn i skydd. Ett skyddat boende behöver kunna vara en fungerande länk i den större kedjan runt barnet – och bidra till att socialtjänstens beslut om skydd omsätts i en så trygg och fungerande vardag som möjligt.
Så arbetar Braliva med barn i skyddat boende
På Bralivas skyddade boenden för barnfamiljer arbetar vi utifrån att barnen ska bli sedda och hörda och få en trygg och utvecklande miljö. Ambitionen är att skapa en vardag som så långt som möjligt liknar andra barns, även under en period då familjens livssituation är långt ifrån vanlig. Vårt barnperspektiv, som legat till grund för vårt arbete med barns placeringar under många år, passar väl in i den nya nationella strategin.
Barnansvarig personal knyts till barnen och vi arbetar med struktur, tydliga rutiner och information för att skapa trygghet och förutsägbarhet. Barnet ges möjlighet att komma till tals genom samtal och kommunikation anpassad efter ålder och mognad. Vid behov finns bland annat möjlighet till Trappan-samtal, traumamedveten omsorg (TMO), BRA-samtal samt ytterligare insatser. Vi hjälper också till med barnets behov av hälso- och sjukvård och ser till att övergången från tidigare insatser till den nya miljön blir smidig.
Även den fysiska och sociala miljön spelar roll. Våra boenden för barnfamiljer har barn- och lekrum och vi arbetar för att ge utrymme för lek, aktiviteter och en så normal vardag som situationen tillåter. Att snabbt skapa bestående trygghet på barnens villkor är A och O.
Rutiner kring säker skolgång/förskoleplacering
Skolgången är också en viktig del av arbetet. Braliva har etablerade kontakter med skolor och förskolor på de orter där vi är verksamma och hjälper till i ansökningsprocessen samt deltar vid uppstartsmöten.
Vi har även utarbetade rutiner för att samla in information från tidigare skolgång så att den nya skolan ska kunna möta barnet där barnet är. Målet är att barnet så snart som möjligt ska kunna återgå till förskola eller skola på smidigast möjliga sätt.
- Särskilt utsedd barnansvarig har ett övergripande ansvar för att barnets behov av förskola eller rätt till skolgång uppmärksammas, planeras och följs upp
- Samtliga processer som innebär en länk mellan tidigare förskola/skola/vård innehåller säkerhetsaspekter för att inte röja barnets identitet eller skyddade geografiska område
- Vi hjälper familjen att välja ny förskola/skola, följer med på studiebesök och uppstartsmöten, samt hjälper till att ansöka om brådskande förskoleplats, m.m. – allt för att göra övergången så smidigt, trygg och positiv som möjligt
Genom att ha en särskild barnansvarig kontaktperson och utarbetade rutiner kring både säkerhet och delaktighet möjliggör vi en övergång där barn och förälder blir hörda samtidigt som inget faller mellan stolarna. Det ska kännas tryggt och säkert för både vuxen och barn.
Från nationell nollvision till trygghet för varje barn
Regeringens nya strategi sätter en tydlig riktning: inget barn ska behöva utsättas för våld och barn som ändå drabbas ska få det skydd, stöd och den behandling de har rätt till. För att nå dit behöver ambitionerna omsättas i praktiken runt varje enskilt barn. Socialtjänst, skyddade boenden, skola, vård och andra aktörer är olika delar av samma kedja.
För oss på Braliva innebär det att fortsätta utveckla ett barnperspektiv där skydd inte enbart handlar om avstånd till våld. Det handlar också om att skapa förutsättningar för trygghet, delaktighet, kontinuitet och återhämtning – och för att barnet ska kunna ta nästa steg mot en vardag fri från våld. Det är boende för ett bra liv.
Kontakta oss via formuläret nedan om du har frågor kring våra skyddade boenden, hur vi arbetar för barns säkerhet och trygghet vid placeringar, eller om du har en klient i behov av placering.
Kontakta oss vid förfrågan eller konsultation!
Vi hämtar klienter över hela Sverige med säkra och trygga transporter och tar emot akuta placeringar.
