När barn placeras i skyddat boende följer de inte längre bara med en förälder. De får egna rättigheter, behov och skydd att ta hänsyn till. Den här artikeln guidar till vad som är viktigt att tänka på enligt lag, forskning och beprövad erfarenhet – samt visar hur Braliva sätter barns bästa i fokus.
Barn i skyddat boende – en komplex verklighet
Nya lagar stärker skyddet för barn
En omfattande lagreform trädde i kraft förra året gällande barn och vuxnas rättigheter i skyddat boende. En helt ny lag om placering av barn i skyddat boende skapades också (SFS 2024:79). Syftet med lagen är att stärka barnens rättigheter – och ställa högre krav på de verksamheter som tar emot dem.
I den nya lagen blir barn enskilt placerade med ett eget beslut från socialnämnden. De ska få tillgång till hälsovård, skolgång, barnkompetent personal och att delta i planeringen kring sin vistelse. I juni 2025 tillkommer föreskrifter från Socialstyrelsen (HSLF-FS 2025:3), som skärper kraven på en trygg och barnanpassad miljö.
Det är viktiga förändringar, men de är långt ifrån enkla att genomföra.
Från medföljande till individ med rättigheter
Tidigare sågs barn på skyddat boende som “medföljande” till sin vårdnadshavare. Men med de nya reglerna blir de rättighetsbärare i egen rätt och får en egen genomförandeplan.
Det innebär att boenden måste ha både resurser och kompetens för att se till barnets bästa.
Vad försvårar en bra placering?
Här är några faktorer som enligt både Socialstyrelsen och forskning kan göra det svårt att möta barnets behov fullt ut:
- Delad vårdnad: Ofta är våldsutövaren också förälder till barnet som behöver placeras. Om den föräldern inte samtycker till placering krävs beslut från förvaltningsrätten och domstol.
- Korta placeringstider: Ekonomiska ramar eller kommunpraxis kan göra att barn hinner knappt landa innan det är dags att flytta igen.
- Skolplikt vs. sekretess: Det kan vara svårt att lösa skolgång utan att röja barnets vistelseort. Det kräver tät samverkan med utbildningsförvaltning och socialtjänst.
4 sätt som verksamheter kan förbättra barnens upplevelse
Trots de komplicerande faktorerna finns det också mycket ett skyddat boende kan göra för att förbättra barns upplevelse och ge dem en möjlighet till en tryggare framtid. Inte sällan kan detta också innebära en skyddsfaktor för den utsatta föräldern.
1. Börja med tryggheten
Ett fungerande arbete med barn kräver en trygg grund. I en kvalitativ studie från Örebro universitet (2023) intervjuades personal från skyddade boenden. Där framkom att trygghet och tillit kräver tid, och att dessa faktorer hjälper dem att prata om vad de varit med om. Boenden som lyckades väl betonade vikten av fasta rutiner (måltider, kvällsvanor, kontaktperson), tydlig information och att barnet snabbt får en trygg relation med minst en vuxen.
”För att barnen ska kunna berätta om vad de varit med om,
krävs trygghet och tillit. Det måste få ta tid.”
2. Involvera barnen
Barns delaktighet behöver inte betyda att de fattar beslut om allt, men att de får uttrycka vad de tycker, känner och vill. Enkla exempel:
- Välja aktivitet eller kontaktperson
- Få veta varför de är där, vad som händer nu, vad som händer sedan
- Få prata – men också få slippa prata när de inte orkar
3. Det “normala livet” måste fortsätta
Att barn får fortsätta gå i skola är avgörande för deras känsla av kontroll och framtidstro. Därför krävs ofta samverkan med:
- Resursskolor eller distansundervisning för att skydda adressuppgifter
- BUP och skolhälsovård för barn med psykisk ohälsa eller trauma
- Föreningsliv eller fritidsstöd, som kan erbjuda lek, rörelse och normalitet
Boenden som lyckas väl med detta håller sig flexibla och lägger stor vikt vid att bygga relationer även med externa aktörer. Samarbetet gynnar barnet i sin vardag och därmed i sin chans att bygga en ny, stabil tillvaro.
4. Personalen är nyckeln
Skyddade boenden behöver mer än bara ett skyddat läge. Det krävs att barnen får träffa personal som kan trauma, barnrätt och samtalsmetodik. Socialstyrelsens nya föreskrifter lägger ännu starkare betoning på personalens kompetens.
- Trappan-samtal och CAP-modellen används ofta
- Miljöterapeutiska inslag såsom fasta rutiner, samspelsaktiviteter
- Kompetens i NPF och våld mot barn är oumbärliga
Så arbetar vi på Braliva med barn i skyddat boende
På Braliva har vi sedan länge ett tydligt barnperspektiv.
Några exempel på hur vi arbetar:
- Varje barn får en egen barnansvarig – en trygg vuxen som följer barnet under hela vistelsen.
- Vi använder samtalsmodeller som Trappan och lekarbetspedagogik, och anpassar efter ålder och mognad.
- Barn får vara delaktiga i sin vardag: val av aktiviteter, trygghetsrutiner och samtalsform.
- Vår fysiska miljö är barnanpassad med trygga ytor, lekrum och möjlighet till både lek och vila.
- Vi samverkar med skola, vård och socialtjänst för att säkerställa kontinuitet och trygg övergång direkt vid placering.
Tack vare vårt utbredda kontaktnät har vi redan starka relationer till andra aktörer i orterna där vi verkar, vilket möjliggör ett tätt samarbete och en tryggare vardag för barnen. Vi skräddarsyr genomförandeplaner så att barnen får träffa terapeuter och annan personal med den kompetens som just det barnet behöver.
Här kan du läsa mer om Vårt barnperspektiv.
Har du vuxen och barn i behov av placering?
Om du har en klient i behov av skyddat boende som skulle ha nytta av ett tryggt och medmänskligt stöd som ser till både individens behov och familjens, kontakta oss på Braliva eller fyll i formuläret nedan.
Vi tar emot kvinnor, män och barn, hämtar över hela landet med säkra transporter, och tar emot akuta placeringar. Tack vare vår kompetens kan vi ge barn det unika stöd de behöver i dessa situationer och samtidigt hjälpa deras förälder, för en starkare gemensam framtid. Här kan du läsa mer om vårt arbete för dig som uppdragsgivare.
Kontakta oss vid förfrågan eller konsultation!
Vi hämtar klienter över hela Sverige med säkra och trygga transporter och tar emot akuta placeringar.
